Prinsessan på ärten

Jag var osäker på om jag skulle kalla det här inlägget för Prinsessan på ärten eller för Konvalescens, men det senare lät så tråkigt, så det fick bli det första. Igår låg hon nämligen i buren hela dagen och rörde sig inte ur fläcken. Eftersom hon låg på gott om mjukt hö, så associerade jag henne till prinsessan på ärten, som låg där och tittade ut över trädgården.

Imorse var hon osedvanligt pigg och ville vara med den lilla grå dvärgkochin, men så var det det där med benen....jag ser det dock som ett framåtskridande att hon, förutom att hon äter med god aptit, idag putsade sig lite för första gången och försöker kravla sig framåt - vill "vara med" och ligger inte bara och halvsover.

Det är en välsignelse att den här buren nu kommit till stånd och att jag därmed kan lämna henne ur sikte och slipper lämna henne till bekanta, vilket jag hittills behövt göra när jag åkt in till stan.

Buren snickrade jag ihop i söndags och den gamla konten tog jag med från Värmlands Säby i förrgår. Den hittade jag en gång bakom hönshuset och i den har kycklingarna legat när de var små, så hon känner igen sig. Maten flyttade jag fram när hon skulle äta, förstås! Buren går dessutom in genom hönsgårdsdörren, så hon kan ligga i den även när de alla är instängda där - för att inte tuppen ska vara på henne.